Villfarelse I Sverige

Är vi redan förledda?

Vill vi stanna upp ett tag och se oss omkring, eller är vi redan så blinda att vi inte kan se. Vad ser du sa Gud till Jeremia. Jer.1:11.Och HERRENS ord kom till mig; han sade: »Vad ser du, Jeremia?» 

2 Tess 2:9-10: ”Den laglöses ankomst är ett verk av Satan och sker med stor kraft, med lögnens alla tecken och under och med all slags orättfärdighet som bedrar dem som går förlorade, eftersom de inte tog emot sanningen och älskade den, så att de kunde bli frälsta.”

Att inte ha kärleken till sanningen i första rummet verkar vara det som öppnar upp för villfarelsens ande

När man är mitt i ett skeende och följer med i en viss riktning så kan det vara svårt att vara vaken för att sanningen urholkas. Men när man kommer ut ifrån det och får se på allt liksom "utifrån", man får distans till det som man varit i, så verkar det som om något faller av ifrån ögonen och man börjar se på situationen på ett mer "nyktert" sätt så att säga. Vi har en tendes att svälja allt utan att pröva om det stämmer med den "rödatråden" i bibeln och den Helige Andes vittnesbörd i vårt inre.  Vår felaktiga syn på andliga ledare tex, där vi lätt placerar dem på en Piedestal gör oss inte vaksamma för felaktigheter i undervisning. Även denna felaktiga undervisning som förekommer att: "rör inte min smorde" gör sitt till.

 

Vilken soppa det kokas ihop av "våra" andliga ledare i Sverige. Tror dom att vi är  dumma i huvudet eller?

Eftersom jag vart engagerad i trosrörelsen, dels genom min tid på livetsord men också innan när jag arrangerade  lördagsbibelskola i Hörby med lärarna från livets ord, vill jag säga att jag stått i det ganska rejält. Men inte så att jag slängde mej i utan minsta urskiljning.  Jag kan inte påstå att jag umgicks med Ulf Ekman men vi stötte på varandra dels genom att vi tjänade tillsammans vid en del möteskampanjer och konferenser där jag då haft hand om lovsången. Men också under min tid på livets ord där vi träffades ibland. Men framförallt så har jag suttit ner och lyssnat på honom som elev och varit en hängiven lärjunge. Min tid på livets ords bibelskola betydde  mycket  för mej på många områden.. Jag ser tillbaka på den tiden med stor glädje.

Efter bibelskolan i Uppsala så fick jag förfrågan från Åge Åleskjaer om jag ville komma till Oslo och Oslo Kristna center och där ta ansvar för lovsången.  Där fortsatte trosundervisningen, men jag märkte att det var annorlunda. Andre pastorn Arne Bakken som var en duktig bibellärare var inte helt i linje med livets ord. Det kom tydligt fram vid samtal som vi hade på tu man hand. Men det speglade också hans undervisning. Men detta gällde också Åge även om han inte klart sa detta. Åge var en stor diplomat som gick hem i stort sätt i alla sammanhang. Jag tror att detta var vad han också ville. Detta påverkade såklart mej och fick mej att börja ifrågasätta det som jag lärt från livets ord. Inte allt på en gång givetvis utan en bit här och en bit där. Ulf Ekman kom ju givetvis till Oslo för att hålla möten. Jag var då oftast med och ledde lovsången på dessa möten. Jag vet att jag började att se vissa saker som jag reagerade på. Ulfs framfart på mötena kunde bli väldigt frusterande för mej. Jag vill bara återge ett tillfälle som jag klart minns. En kille med en ring i örat (ofrälst, det var många ofrälsta på mötena i Oslo Kristna center) blev kraftigt förnedrad av Ulf. Och detta inför hela församlingen. Jag upplevde sorg i mitt hjärta.  På någotvis så hade man överseende med dessa så kallade övertramp. Man sa inget om det. Det var ju inte så att man kunde gå fram till Ulf och tillrättavisa honom. Ingen vad jag vet gjorde detta. Och ingen sa något öppet utan vi pratade om det så att säga bakom ryggen på Ulf. Det fanns ju många i församlingen som hade gått på livetsord.

Efter Oslo flyttade vi tillbaks till Sverige och bosatte oss utanför Halmstad. (där bor vi fortfarande) Vi gick med i en trosförsamling i Halmstad. Nu började det nog synas att jag inte var i linje med undervisningen från livets ord. Jag nytryckte och gav ut en bok av Watchman Nee," Den stora skillnaden" . Detta fick pastorn i församlingen att utesluta mej. Jag var inte önskvärd där längre.

Och nu till vad jag egentligen vill ha sagt.

Efter att jag nu under flera år varit så att säga "borta", har jag nu börjat sjunga och predika igen. Jag är med i en församling i Munka Ljungby, några mil ifrån där jag bor. Detta har medfört att jag nu börjat få upp ögonen för hur det är ställt bland oss kristna i Sverige. Givetvis vill jag veta hur det har utveklat sig på livetsord sen jag var där. Det som genast slår mej är detta stora engagemang för ekumenik och enhet. Detta har ju inte varit något hett ämne på livetsord vad jag kan minnas. Detta var ju något som "de där andra" sysslade med. Enheten hade vi i ju redan fått med den Helige Ande som tog sin boning i oss.  Vi skulle bevara andens enhet genom fridens band. Denna enhet, säger Paulus, ska vi vara ivriga att bevara. Man kan naturligtvis inte bevara det som inte finns. Därför är den sortens ekumenik inte meningsfull, som handlar om försök till sammanslagningar eller långtgående samarbete mellan kyrkosamfund, som präglas av falsk lära, bibelkritisk teologi eller obibliska maktstrukturer. Att då försöka sig på ett samarbete med Påven och den katoska kyrkan måste anses som förödande. Hur kan ljus förena sig med mörker. Paulus har svar på tal i Gal.5:7-12.  "lite surdeg syrar hela degen" " Lite surdeg och hela degen jäser" 2000

http://youtu.be/-jJmwgjULNM Ulf Ekman om enhet.

Ulf Ekman säger här: "Vi måste se att det är mer som förenar än skiljer oss. Vi måste bejaka att vi har skillnader men detta behöver inte vara murar mellan oss, vi kan lära oss att lyssna på varandra och lära oss av varandra." Förädiska ord

Om Ulf  Ekman menar yttre ting såsom klädesstil, musikstil etc. så kan vi säkert lära oss att stå ut med varandra, MEN om det gäller läror som går utanför vad bibeln lär så har vi ingenting att lära oss av varandra.

Enhet på sanningens grund. En kyrka som tillsammans med sanningen också bekänner och lär det som strider mot Ordet är en falsk kyrka. En kyrka som däremot endräktigt bekänner och lär endast vad Jesus lär är en sann kyrka. Det finns många som reagerar mycket starkt på en sådan ”enkel och svartvit uppdelning”. Men Jesu bön om enhet på sanningens grund och Skriftens i övrigt många och klara varningar för att avvika från Ordet lämnar oss inga andra alternativ.

 

Han har verkligen en kluven tunga vår käre Påve.

 

   paven.jpg  

Jag brukar ofta citera vår nuvarande påve, Benedikt XVI, då det gäller den nya ekumeniken, han har så bra formulerat den anda som finns inom katolska kyrkan. Föjande är ett citat ur intervjuboken Gud och Världen, som bygger på intervjuer som journalisten Peter Seewald hade med påven år 2000, då var han inte påve utan kardinal Ratzinger, chef för Katolska kyrkans troskongregation:

"Den stora formel som blivit funnen av de stora ekumenerna är den att vi går framåt tillsammans. Det handlar inte om att vi vill ha bestämda anslutningar, utan vi hoppas att Herren överallt väcker tron på ett sådant sätt att den flödar över från den ena till den andra och den ena kyrkan finns där. Vi är som katoliker övertygade om att denna ena kyrka i sin grundform är given i den katolska kyrkan, men att hon också går vidare in i framtiden och låter sig fostras och föras av Herren. Såtillvida framställer vi inte några anslutningsmodeller, utan helt enkelt ett de troendes vidaregående under ledning av Herren - som vet vägen. Och som vi anförtror oss."

/Bengt Malmgren okt 2011

Först säger Påven: Det handlar inte om att vi vill ha bestämda anslutningar.  I nästa andetag säger han: Vi är som katoliker övertygade om att denna ena kyrka (universella) i sin grundform är given i den katolska kyrkan. Vem kan förstå annat än att man måste böja nacken ordentligt om man skall få vara med och leka med dessa förträffliga "bröder".   NEJ,"Fly ut ur Babel; må var och en söka rädda sitt liv, så att ni inte förgås genom dess missgärning. Ty detta är för Herren en hämndens tid då han vill vedergälla det för vad det har gjort." Jeremia 51:6.

 Drag ut ifrån henne, ni mitt folk, så att ni inte gör er delaktiga i hennes 
synder och får er del av hennes plågor. Upp. 18:4. Att inte åtlyda denna Herrens 
befallning, är att göra sig medskyldig till Skökans synder och att få del av den 
dom som drabbar henne

 

 

 Martin Luhter är rak och säger i en av sin betraktelser:

Kärleken kan på någon punkt utan fara åsidosättas, men inte Ordet och tron. Det tillkommer kärleken , förlåter och uthärdar allting, blir ofta bedragen, men därigenom tar den ingen skada, som verkligen är värd att kallas skada. Då svärmarna lär lögn och villfarelse under sken av sanning och bedrar många - då får man inte öva kärlek eller gilla villfarelse. Vad som här går förlorat är nämligen inte en mot den otacksamme bevisad välgärning, utan här förlorar man ordet, tron, Kristus och det eviga livet. 

 

 "Utdrag från tidningen Dagen."

http://youtu.be/OeNRju4Lw8g

21 maj 2012

Seminariet "Kyrkan, Anden och ämbetet" på Bjärka-Säby samlade biskopar, teologer och andra kristna ledare för att samtala om frågor som rör framtidens ekumenik.

En av talarna var Ulf Ekman som bland annat säger så här:

"Är då biskopsämbetet ett av dessa redskap som skulle kunna ge stadga, stabilitet, kontinuitet, och både framförhållning och översyn? Jag tror att det är så", sa Ulf Ekman under föredraget.

"Ytterst är det en sannings- och auktoritetsfråga, en fråga om hur det autentiska andliga livet bevaras och kan föras vidare från generation till generation. Då blir detta ett uttryck för kyrkans tidlösa katolicitet, något som måste återupptäckas i varje generation, något som verkligen ger liv och bidrar till en djup och äkta koinonia (gemenskap) och som beskyddar och bevarar kyrkan, både i en sann tro men framförallt i ett äkta andligt liv."

 "Om vi tror på apostlarna och deras uppdrag som något som går vidare i kyrkan, och det tror jag att alla kristna gör med lite olika utgångspunkter, ja, då har också Petrusämbetet rimligen sin fortsättning och funktion som talesman och som en enande, övergripande och beskyddande funktion i kyrkan genom tiderna."

Främre raden fr.v.: Peter Halldorf, metropoliten Ambrosius från Helsingfors, biskop Björn Fjärstedt Sv kyrkan, prof Samuel Rubenson, F Cesarius Cavallin. Bakre raden: biskop Anders Arborelius Kat kyrkan (Påvens rep. i sverige), pastor Liselotte J Andersson tid. Missionskyrkan, biskop Martin Modéus Linköpings stift Sv kyrkan, pastor Ulf Ekman Livets ord, Joel Halldorf.

http://youtu.be/r-q2SLq-Uls Ulf Ekman jungfru Maria

 

 Detta predikade och undervisade Ulf strax innan 90 talet bröt in. Ta av dina färgade glasögon och läs och begrunda.

paven-i-uppsala-uekman.pdf

Här är fler som gjort en ko-vändning på Livets ord.

den-heliga-pyramiden-torbjorn-aronsson.pdf 

pavens-grufvliga-villfarelse-ragnarsson.pdf

 

http://youtu.be/Q9kJdF6CZE0 Lester Sumrall om Påven.  Jag har arangerat så du kan få träffa påven. Mycket intressant:"är han beredd att bli frälst nu, jag skulle vilja kasta ut den där religionen ur honom"

 

Utdrag från Guds sjufaldiga förbund av Sten Nilsson (Ulf Ekmans svärfar) utgivet på Livets Ords förlag.

I det andliga halvmörkret börjar man i vår tid ropa till den katolska kyrkan med begäran om ett ”samtal” som innebär en önskan om ett närmande till varandra. Vad innebär detta för den fria evangeliska kyrkan? Det är inte svårt att förstå. Den evangeliska församlingens bekännelse är att Jesus Kristus är Herre. Men den katolska kyrkan tillber Himladrottningen fast under det skyddande namnet Maria, Guds Moder. Bilden av kvinnan med barnet tillbads långt före Kristus. Den ursprungliga modern var Semiramis, Nimrods drottning, som ju var mönsterbilden för den tygellösa lutan. Hon identifierades med Venus, orenhetens moder. Samma kvinna med barnet och bägaren tillbeds praktiskt taget över hela världen under skilda namn. I Egypten tillbads modern och barnet under namnes Isis och Osiris; i Indien Isi och Iswara; i Östasien Sybele och Deoris; i det hedniska Rom Fortuna och Jupiter; i Grekland Ceres eller som Irene med Platus i sina armar. Shing Moo, Kinas andliga moder, är också representerad med ett barn i sina armar.

Varifrån fick dessa nationer denna gemensamma gudamoder om inte just från Babylon? Tillbedjan av Maria som Guds Moder och med en gosse på sitt knä har sitt ursprung i Babylon. I Bibeln finns inte ett spår av sådan tillbedjan. Listan på villolärorna i den kyrka, som förenade sig med den babyloniska mysteriereligionen, kan göras hur lång som helst. Vi skall bara nämna några dogmer, som olika påvar infört till minne av sig själva.

  • Den äldsta, obibliska läran är bönerna till de döda samt korstecknet – ett tecken som inte hade med Kristi kors att göra utan var bokstaven T i det mystiska ”Tau” i den babyloniska kulten.
  • Tillbedjan av Maria, Jesu moder, och bruket av titeln Guds moder började år 381 och blev erkänd dogm vid kyrkomötet i Efesus år 431.
  • Prästkläder och skrudar togs i bruk på 500-talet.
  • Läran om skärselden antogs år 593, när Gregorius den store var påve.
  • Bönerna till Maria började 600 år efter Kristus.
  • Påvetiteln har ett hedniskt ursprung och gavs först åt Roms biskop år 600.
  • Tillbedjan av kors, bilder och reliker auktoriserades år 787.
  • Helgonförklaring av döda personer började genom Johannes XV år 995.
  • Celibat för prästerskapet blev lag år 1079, när Bonifatius var påve.
  • Nattvardsdogmen att brödet under mässan förvandlades till Kristi fysiska kropp för att ätas levande, antogs av påven Innocentius III år 1215. Tillbedjan av nattvardsbrödet var något som påven Honoratius hittade på att införa i kyrkan år 1220. Katolska kyrkan tillbad alltså en Gud, gjord i ett bageri!
  • Bibeln förbjöds att läsas av lekmän och blev förbjuden vid kyrkomötet i Toledo år 1229.
  • Läran om skärselden proklamerades som kyrkans troslära vid kyrkomötet i Florence år 1439.
  • Påvens ofelbarhet proklamerades som dogm 1870 av Pius IX. Och så sen som 1931 bekräftade Pius XI läran att Maria är Guds moder.

Vilken religiös dårskap kommer att proklameras nästa gång? Kanske att Svenska Kyrkan och frikyrkorna, som nu söker ”samtal” skall få påvens förlåtelse för att låta sig inympas i det falska olivträdet? Jag läste att Världskyrkorådet skulle ha – eller redan har haft – samtal med representanter för Islam. Jo men visst nalkas vi den yttersta tiden? Då skall ordet i Upp 17:1-2 bli uppfyllt. ”Och en av de sju änglarna med de sju skålarna kom och talade till mig och sade: Kom hit så skall jag visa dig hur den stora skökan får sin dom, hon som tronar vid stora vatten, hon som jordens konungar har bedrivit otukt med och av vilkens otukts vin jordens inbyggare har druckit sig druckna.”

Sten Nilsson dog 2009.

 

Utdrag från pressmeddelande från Livets ord den 10 aug 2009

I samband med starten av församlingen Livets Ord, 1983, var Sten Nilsson en av de drivande krafterna. Sten är svärfar till pastor Ulf Ekman och han har fungerat som en mentor och andlig far genom hela Livets Ords historia.  - Sten har betytt oerhört mycket för mig personligen och fungerat som en andlig fader, men också som en pappa för mig, eftersom min egen far gick bort tidigt. Han har alltid varit en stor inspiration för mig med sitt fina, försynta och vänliga sätt, och med sin profetiska klarsynthet. Jag kommer att sakna honom oerhört mycket, säger Ulf Ekman.

Undrar om inte Sten nu vänder sig i sin grav efter denna helomvändning av Ulf. Ofattbart.

 

Roger Larsson. Frimodighet har lön med sig.

http://vimeo.com/43546103   Evangelist Roger Larsson talar under ett möte i Uppsala den 4 juni 2012 att Katolicismen är fel rötter.

 

En Katoliks röst.

Bengts Blogg

Bengt Malmgren, Läkare och katolik i Stockholm var tillsammans med trosrörelsens predikanter och pastorer i Rom vid detta sammanhang.

Han skriver så här :

Vi tror att Kristus har grundat en enda kyrka, inte flera, låt oss kalla det den universella kyrkan. Den är vi alla förenade med genom dopet. Katolska kyrkan menar sig ha bevarat trons fullhet och har alla de element som ingår i den universella kyrkan, men att viktiga element för frälsningen också finns i andra kyrkor. T.ex. är dopet som sagt gemensamt. Benedikt XVI och många ekumener med honom talar numera inte om konversion (att enheten uppnås genom att alla konverterar till Katolska kyrkan), utan konvergens, d.v.s. att vi alla går framåt under den helige Andes ledning, också Katolska kyrkan och att vi anförtror oss åt Herren som visar vägen, och att någonstans därframme finner vi den enda kyrkan och uppnår också synlig enhet vilket vi måste eftersträva.

Katolska kyrkan har genom Påvliga rådet för kristen enhet dialog med många olika kristna kyrkor och samfund: Ortodoxa kyrkor av bysantinsk tradition, Orientala ortodoxa kyrkor, Assyriska kyrkan, Anglikanska kyrkan, Lutherska världsfederationen, Metodisternas världsråd, Reformerta kyrkorna, Baptisktiska världsalliansen, Pingströrelsen, Evangelikala kyrkor, Kyrkornas världsråd och Mennonitiska världskonferensen. Trosrörelsen/Livets Ord tillhör en grupp samfund som brukar betecknas som "nya icke samfundsanknutna församlingar", de är ofta på evangelikal och karismatisk grund. Med dessa finns fortfarande ingen formell dialog upprättad, men biskop Farrell sade vid vårt besök på Enhetsrådet att man trots det är intresserad att föra samtal också med dessa.

Gruppen nya icke samfundsanknutna församlingar har ökat inom kristenheten under senare delen av 1900-talet och framåt, ofta har de evangelikalt ursprung och med betoning av det karismatiska, men de skiljer sig ändå från den klassiska pingströrelsen. En del av dessa församlingar där en stark ledare prioriterar sin egen agenda framför evangeliet, sambandet med den universella kyrkan och att urskilja andarna, kan gå fruktansvärt fel, vilket många gånger skapat dem dåligt rykte, men en försvarlig del av dessa församlingar förverkligar viktiga evangeliska och andliga värden i sin verksamhet och är idag ett värdefullt tillskott till den kristna familjen. Därför är det helt logiskt att Enhetsrådet vill ha dialog med dem också, precis som med övriga grenar i det kristna trädet.

 

Vad skall man säga om detta. Kan vi sitta ner vid deras bord och ha dialog? Givetvis inte. Här får du krypa Ulf, på alla fyra om du skall finna nåd hos Påvliga rådet.  Detta är så självklart för mej att det måste vara en förblindelse som drabbat de som inte kan se detta. Kära syskon. Vänd om medans tid är. För om du nu hör Hans röst så förhärda inte ditt hjärta. Då finns det hopp för dej.

 

Det mest skrämmande med denna helomvändning från bl.a  Ulf sida är att så många kristna som under åren sett upp till honom och följt honom nu kommer att följa honom igen . Men vart bär det av denna gång?  För om du sätter tro till lögnen så kommer Gud att sända villfarelsens ande över dej.

2 Tess. 2:11 – 12 “Därför sänder ock Gud över dem villfarelsens makt, så att 
de sätta tro till lögnen, för att de skola bliva dömda, alla dessa som icke hava 
satt tro till sanningen, utan funnit behag i orättfärdigheten
. “

 

”Från och med nu kan ingen missförstå vartåt Ulf Ekman strävar. Enligt hans syn på biskopsämbetet som redogjordes för i Dagen 2012-06-07 är det mot Rom han siktar och påven som den samlade kristenhetens ledare. Vi är många som inte tänker följa med dit då vi med Bibelns som grund inte kan underordna oss katolicismens obibliska strukturer och dess villfarelser i läran, och detta gäller oavsett om det finns ärligt troende katoliker eller inte. Det må tilltala Antikrist som får Sveriges kristna serverade på ett fat under det att de ingår i ett ekumeniskt paraply som han lätt kan ta kontrollen över. Men det tilltalar inte oss andra i den evangelikala delen av kristenheten, och vi tror inte heller att det tilltalar Bibelns Jesus Kristus. Vi kommer därför aldrig att acceptera påven som kristenhetens andlige ledare. Vi tänker inte följa med till Rom. Den resan får Ekman och andra likasinnade göra utan oss.”  Robert Granat

 

Christoffer alam säger i en interjuvUlf är för smart för att konvertera till katoska kyrkan men vad vill han egentligen.

Ja vad vill han? Det är  nog en fråga som många önskar svar på. Även på livetsord har jag förståt finns det många rådlösa själar.

 http://youtu.be/JGenFezYmHM

 

Av allt detta som nu sker, och då framför allt hos Ulf Ekman, så går det inte att undvika att misstänka att det är fruktan som ligger bakom denna förblindelse från Gud som drabbat dessa "ledare" så dom inte kan se sanningen. Den sanning som dom var så övertygade om tidigare. Den kan förstås inte ha varit så djupt förankrad i deras hjärtan, utan när fruktan kom över dom, så kom paniken som drev dom in i lögnen. Paulus säger om detta i 2 Tess. 2:11 – 12 “Därför sänder ock Gud över dem villfarelsens makt, så att de sätta tro till lögnen, för att de skola bliva dömda, alla dessa som icke hava satt tro till sanningen, utan funnit behag i orättfärdigheten. “ 

Du kan se samma fenomen i  världen i dag och då särskilt i EU  bland dess ledare. Fruktan driver dem. Fruktan för att "deras" verk skall rasa samman. Men det vi ser dom drivas emot, ja det kan du mycket bättre se uppenbarat i Bibeln. Och du som har Jesus som Herre i ditt liv skall inte frukta. Går du i Guds förutberedda gärningar så är du på den segrande sidan. Om det är Gud som bygger, så vet vi att allt står stadigt och tryggt.

 

Gud är framför oss bakom oss och där emellan. /citat av Monica Slottheden

Ef. 2:10 Ty hans verk äro vi, skapade i Kristus Jesus till goda 
gärningar, vilka Gud förut har berett, för att vi skola vandra i dem.

Jesus säger: ”Om någon vill gå i mina spår måste han förneka sig själv och varje dag ta sitt kors och följa mig.” (Luk 9:23) Paulus uttrycker detsamma så här: vandra i Anden, så kommer ni inte att göra vad köttet begär.

Det handlar om att du fullt ut i alla lägen, lita på Gud även om fruktan och ångest skulle kommer över dej.  Paulus säger i 2Kor.1:8 Vi hade det mycket svårare än vi kunde bära, så att vi till och med misströstade om livet. Ja, vi hade redan inom oss fått dödsdomen, för att vi inte skulle lita på oss själva utan på Gud, som uppväcker de döda.

 

Nåd som saknar sanning och konsekvens. Vår tids ytliga kristendomsuppfattning och glättiga karismatik är inget för den sista tidens kyrka. Här gäller det liv eller död. Det finns en ytlig nådesförkunnelse som lockar människor till en nåd som saknar sanning och konsekvens. Glöm aldrig att uppenbarelsebokens väg till himlen är smal och porten är trång, precis som Jesus sa. Andens budskap till församlingarna i den yttersta tiden är inget sockersött,egotrippat hopkok av ytliga karismatiker. Det handlar om liv och död.   Owe Lindeskär

Sök mer nådOm vattnet går dig till anklarna, så vada ut i nådens fulla flod ända upp till knäna; om det går dig till knäna, så fortsätt tills det når dig till höfterna och bli inte ens då  belåten. Glöm det som är bakom och nöj dig inte med mindre, än att du får lov att simma i floden, fortsätt tills du känner att du är ute på djupet och dyk sedan ned i floden och fortsätt. Förhärliga Kristus vid tanken på att det behagade Fadern, att all fullhet skulle bo i honom och gläd dig, att du har lärt dig att med alla de heliga fatta höjden och djupet av hans kärlek, som  övergår all kunskap.    Charles  Spurgeon

 

Till alla delar är vi  beroende av det Gud i sin nåd gör. Ingenting sker utan att han vill det. Och ingenting blir uträttat utan att han gör det. Det är han själv som tar det fulla  initiativet och även utför det. Givetvis så handlar han även genom oss människor, men för den skull ska vi inte tro att det var vi som var först med tanken och initiativet. Allt var planerat och bestämt av Gud. Detta är ju väldigt svårt för oss "fantastiska" människor att förstå och ta till oss. Sanningen om oss är den att vi saknar allt. Vi äger ingenting, varken materiellt eller andligt. Allt är gåvor från Gud. Vi har varken vilja, lust, initiativförmåga, kraft eller uthållighet. Det ligger inte i vår natur att medge detta, och vi kommer aldrig av oss själva att se detta. Den medfödda mänskliga stoltheten hindrar oss. Vi måste tvingas dit.Ty Kristi kärlek driver/tvingar oss, eftersom vi är övertygade om att en har dött i allas ställe, och därför har alla dött.  Detta är sanningen om oss människor. Psalm 127:1 'Om inte Herren bygger huset, arbetar de fåfängt som bygger därpå'. Ef.1:11 Han som utför allt efter sin vilja och sitt beslut.

”Se till att ingen bedrar er” 

Jag tror att vi befinner oss i inledningen till den tid som i Bibeln kallas ”den yttersta tiden”. Utvecklingen i världen ger oss tidstecken som tyder på detta: enhetssträvanden, globalisering, avfall i kristenheten, ökande omoral, krig och inbördeskrig, naturkatastrofer, svajande ekonomiska system, osv. Detta är sådant som Bibeln nämner i sina profetior. Men vad säger då Bibeln att vi bör tänka särskilt på i denna tid? Jo, vi kan läsa om vad Jesus svarade lärjungarna när de frågade honom om just den yttersta tiden.Matt 24:3-4.  Utdrag ur bibelfokus.se                            

 

Jesus säger det, Paulus säger det, Johannes säger det och Petrus säger det tillsammans med många fler: Låt ingen bedra dej.

Jesus säger i Markus 13:6    »Sen till, att ingen förvillar eder.
 .  Många skola komma under mitt namn och säga: 'Det är jag' och
      skola förvilla många.

Romarbrevet 16:17 – 18 “ Men jag förmanar eder, mina bröder, att hava akt på 
dem som vålla tvedräkt och kunna bliva eder till fall, i strid med den lära som 
I haven inhämtat; dragen eder ifrån dem. Ty sådana tjäna icke vår Herre Kristus, 
utan sin egen buk; och genom sina milda ord och sitt fagra tal bedraga de 
oskyldiga människors hjärtan
. “l

2 Tim. 3:12 – 14 “ Så skola ock alla de, som vilja leva gudfruktigt i Kristus 
Jesus, få lida förföljelse. Men onda människor och bedragare skola gå allt 
längre i ondska; de skola förvilla andra och själva bliva förvillade. Men 
förbliv du vid det som du har lärt, och som du har fått visshet om. Du vet ju av 
vilka du har lärt det,
 “

2 Joh. 9-11 “Var och en som går så framåt, att han inte förblir i Kristi lära, han har inte Gud; den som förblir i den läran, har både Fadern och Sonen. Om någon kommer till er och inte har den läran med sig, så ta inte emot honom i era hus och hälsa honom inte.Ty den som hälsar honom gör sig delaktig i hans onda gärningar”

1 Petr. 4:17 “ Ty tiden är inne att domen skall begynna, och det på Guds hus; 
men om begynnelsen sker med oss, vad bliver då änden för dem som icke hörsamma 
Guds evangelium?
 “